Skip to content

Världen finns i detaljerna

februari 11, 2010

The Yiddish Policemen’s Union av Michael Chabon

Nine months Landsman’s been flopping at the Hotel Zamenhof without any of his fellow residents managing to get themselves murdered. Now somebody has put a bullet in the brain of the occupant of 208, a yid who was calling himself Emanuel Lasker.

När en roman vinner både Hugo och Nebula för bästa roman och dessutom kammar hem Locus-priset för bästa sf-roman finns det all anledning att åtminstone plocka upp boken i fråga och kika på baksidestexten. Gör man det med The Yiddish Poliecemen’s Union och dessutom roas av alternativ historia eller Raymond Chandler-deckare är chansen stor att man köper boken på stört.

Chabons roman från 2007 utspelar sig i Sitka, den autonoma judiska enklav som USA upplät till judiska flyktingar från Europa under 1940-talet. Nu, 60 år och ett antal konflikter med det lokala indianfolket senare, löper kontraktet ut. Sitka ska återgå till USA och det finns inga garantier för de många miljonerna judar att de kommer att förses med Green Cards och amerikanskt medborgarskap.

I den lågmält desperata stämning som råder i det judiska samhället ett par månader innan återlämnandet, där de som kan gör sitt bästa för att hitta andra länder som vill ta emot dem och samhällets funktioner så sakterliga börjar stanna av, kämpar kriminalkommissarie Meyer Landsman och hans partner med att lösa ett mord som ingen verkar vara bry sig om.

Landsman är deckaren som antihjälte: efter sin skilsmässa lever han på en diet av alkohol, nikotin och adrenalin. Hotel Zamenhof är ett tillhåll för narkomaner och utslagna. Mordet på den okända heroinisten Lasker blir en symbol för hans liv, och när hans chef (och tillika ex-fru) beordrar honom att släppa det, finns det bara en sak att göra: ignorera hennes order.

Naturligtvis leder undersökningarna till något mycket större och under bokens senare halva florerar konspirationsteorierna jämsides med messianska profetior. Att läsa romanen är som att rida på en lavin – en långsam, liten rörelse i början blir en närmast oemotståndlig naturkraft.

Och allt utspelar sig i en värld som faktiskt inte existerar. Boken är ett tankeexperiment om en värld utan Israel, en värld där jiddish snarare än hebreiska har kommit att bli det judiska språket. Chabon kramar allt han kan ur judisk tro och traditioner, pepprar språket med ord på jiddish (hämtade, om man får tro honom själv, ur frasboken Say It in Yiddish) och skapar på så sätt en osannolikt trovärdig miljö. När boken är slut går jag villigt med på att jag tydligen hade historiska kunskapsluckor: Sitka och en indiansk/judisk konflikt känns mer sant än Israel och en judisk/arabisk dito.

Vad är det som gör att Chabons alternativa värld känns så äkta? Ofta (vanligtvis) brukar kontrafaktisk spekulation ha något sensationssökande över sig. Den möjliga världen viftas med i ansiktet på verkligheten, med kontrasterna markerade med överstrykningspenna. Inte bara fantasyromaner som Orson Scott Cards Alvin-serie och Jasper Ffordes Thursday Next-böcker utan även lite mer återhållsamma, som Philip K. Dicks The Man in the High Castle och min favorit, ”Wall, Stone, Craft” av Walter Jon Williams försöker att få alternativet att glittra genom sin nya idéer.

I Chabons värld glittrar det inte. Sitka är kallt och grått som vilken novembertisdag som helst. Större delen av krutet läggs på att konstruera en vardag som inte bara är nedslående utan även står på kanten till sin egen bortgång. De ändringar som världen har genomgått nämns företrädelsevis i bisatser: Orson Welles filmatisering av Mörkrets hjärta; Cuba-kriget; atombombning av Berlin under andra världskriget – av sådana detaljer bygger Chabon upp en alternativa värld som inte låter sig tvivlas på i första taget.

Det är inte mycket science fiction i boken i övrigt, och bara en antydan till fantasy, men kanske måste man vara sf-läsare för att uppskatta just världsbygget. Oavsett hur bekant allt känns så är det något läsaren skapar, och sådant skapande kräver vana. I senaste numret av Journal of the Fantastic in the Arts (JFA 20:1) skriver Brian Attebery om ”Not-Mundane Not-Science-Fiction”, berättelser som trots att de inte egentligen är sf eller fantasy främst uppskattas av sf- och fantasyläsare. Bland hans exempel finns Karen Joy Fowler och Geoff Ryman, John Crowley och Ursula K. Le Guin, och hans poäng är att dessa författare behandlar vardagens verklighet på ett sätt som ställer ordinära detaljer i ett nytt ljus; nya mönster uppstår när jobb, sociala interaktioner och hushållsfinanser möter sådant som andra författare inte verkar bekymra sig om: drömmar, historiska krafter, det moderna samhällets osannolikhet. Vad som verkade viktigt blir trivialt; små detaljer blir omen.

Jag tror att det finns något annat bakom icke-sf som går hem hos sf-läsare: vi är vana att bygga upp en värld utifrån detaljer genom att dra slutsatser, medan litteratur som utgår från den egentliga världen ofta förväntar sig att vi fyller i detaljer utifrån breda penseldrag och mycket lämnas underförstått. Sf-läsning har sin egen strategi, den kräver mycket av läsare.[1] Så är det med Chabons roman också: vi förväntas bygga upp något nytt och även om beskrivningarna av Sitka är ingående och noggranna så skildras resten av världen med de minsta av detaljer. Dessa bildar något nytt, utan att för den delen försöka blända läsaren, men inte utan ansträngning från vår sida.

Och precis som Huxleys sköna nya värld inte var så skön – eller ny – är världen i The Yiddish Policemen’s Union både upplyftande annorlunda och deprimerande välbekant. I slutändan lär vi oss, genom det främmande, något om oss själva.

Not:

[1] För mer om den strategin, se Tom Shippeys ”Hard Reading: The Challenges of Science Fiction” i A Companion to Science Fiction ed. David Seed. Malden, MA: Blackwell, 2005. 11-26.Tillbaka

No comments yet

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s

%d bloggare gillar detta: